Meeeessssiii...Meeeessssiii...Meeeessssiii...mullrade runt Camp Nou efter ytterligare en mästerlig uppvisning av den lille, men fotbollsmässigt ofantligt store argentinare, som just nu spelar i en helt egen division.
Lionel Messi...blott 20 år ung.
FC Barcelona har om möjligt pusslat ihop ett än mer slagkraftigt lag, än det som segrade både i ligan och Champions League säsongen 2004/2005. Ändå ansågs den elvan vara från en annan planet. En oslagbar kompott uppdelat i ett ramstarkt försvar, ett kreativt mittfält samt dödliga anfallsvapen.
Mitt i all denna briljans fanns även världens bästa fotbollsspelare...Ronaldinho. Den obestridde konungen som gjorde vad som föll honom in på gräsarealen. Likt en fältherre fattade han alla viktiga beslut från sin tillbakadragna spetsposition. Spelet skulle förankras genom honom, frisparkarna likaså och vem som tog straffsparkarna kom aldrig upp till diskussion.
Världens bäste dirigerade som han ville och tillsammans med Samuel Etoó och Lionel Messi fruktades trion av en hel fotbollsvärld.
Orosmoln fanns dock på den katalanska himlen. Detaljerna i spelet var så väl intrimmade att skador på nyckelspelare gjorde laget sårbart. Etoó drogs med skavanker under olika perioder, men det var när Ronaldinho själv inte kunde delta som bryderierna började.
Spelet gick i stå och ingen kunde eller ville krypa fram ur den stores skugga...invanda mönster var oerhört svåra att bryta och i kombination med klubbturbulens försvagades truppen märkbart.
Ändå slutade laget tvåa i La Liga, men att ha värsta antagonisten, Real Madrid, före sig i sluttabellen, ses inte med blida ögon i det fotbollstokiga Katalonien.
Därför är förändringarnas tid nära förestående i en av världens största klubbar. Säsongen 2007/2008 kan komma att bli den, där världens bäste inte får plats i startelvan. Vem kunde ana det för ett år sedan? Bara tanken var absurd...
Men när man ser FC Barcelona av idag kommer den tesen allt närmare. Ingen kan ifrågasätta brassens eminenta konstnärskap och det finns egentligen inget som säger att hans tid är all i klubben. Det vet bara ordföranden Joan Laporta, tränaren Frank Rijkaard och Ronaldinho själv.
Men med nyförvärv som Thierry Henry, Yaya Touré, Eric Abidal och Gabriel Milito känns laget jämnare på alla platser. Ingen lagdel står och faller med en spelare. Sammansättningen uppfattas som komplett och inte ens skadade Carles Puyol verkar oumbärlig. Till och med den ständige inhopparen Andrés Iniesta kan ses som ett nyinköp...hans briljanta teknik och spelförståelse visas numera upp från matchstart, och förhoppningsvis har bänken lämnats för gott.
I centrum av all artistisk virtuositet finns det ändå en som ALLA vill se...
Vecka efter vecka...
Match efter match...
Redan som 13-åring uppvaktades han av klubben vars scouting måste framhållas som extraordinär, då han sju år senare framstår vara något utöver det vanliga...
Javier Saviola, Pablo Aimar och Juan Román Riquelme är duktiga argentinska fotbollsspelare, men står sig rätt slätt när Lionel Messi kommer på tal...
Med låg tyngdpunkt, smidighet, kvickhet och en teknik som sällan skådats, skänker han högtidsstunder åt fotbollsfans världen över...
Karriären befinner sig bara i sin linda och skadefri kan han som Diego Maradona, ta fotbollen till höjder som ännu inte har setts maken till.
Inte konstigt att Meeeessssiiii...Meeeessssiiii...Meeeessssiiii-skanderandet aldrig ville ta slut efter 4-1 showen mot Real Zaragoza i veckan...
Se och njut...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Väntar med spänning på kommentarer från helgens damfinalmatch.... vilken stjärna tyskar har i målet, helt enkelt oslagbar... trots Beasiliens kämpande Magda som låg på hela tiden....
En kanonmatch väl värd att blogga om... eller?
Javisst är det värt att blogga om...och det kommer, bara tid finns. Det är ett löfte. Stefan.
Skicka en kommentar