EM-fotboll 2008...nyckelord: Harmoni.

Det jag spekulerade i var alltså sant. Det har mörkats hit och dit under lång tid, och det har aldrig funnits något som grumlat den perfekta ytan...utåt sett alltså.
Fotbolls-VM i Tyskland 2006 var inte den klanderfria turnering som många ville ha det till. Kamratanda, alla för en och ett kollektiv solitt som stål kännetecknar de flesta svenska landslag. Men när månadslönerna i en grupp uppgår till miljoner och åter miljoner, kommer det alltid att finnas en risk att konflikter dyker upp.
Följetongen Ljungberg-Mellberg visade sig inte vara den lek som ledningen ville göra gällande. Alla kunde se att det inte stod rätt till när de rök ihop som busiga tonåringar under VM 2002.
Lagkamraterna gjorde sitt bästa för att skilja antagonisterna åt och lyckades ganska väl, men efter den händelsen råder ett isande agg mellan de två.

Sverige är ingen världsmakt i fotboll. Sverige är ett kompetent spelande landslag där gruppen är det allra viktigaste då framgångar står på spel. Alla EM- och VM-kval triumfer bygger just på att gruppen håller ihop och att alla står enade. Det är biljetten till framgång och det har fungerat hittills. Hela 2000-talet har handlat om lyckade kval och 2008 verkar inte bli något undantag.

Nu har det kommit fram att allt inte stod rätt till i Tyskland förra året. Lasse Lagerbäck tog äntligen bladet från munnen och konstaterade att harmonin inte var den bästa under turneringen.
Stora egon med Ljungberg och Mellberg i spetsen hade stora svårigheter att enas, och redan där grusades framgångsförhoppningarna.
För att elvan ska lyckas måste det råda total lugn i laget. Inre balans hos alla aktörer är regel och inga undantag får finnas.
I synnerhet inte i en VM-turnering där samtliga torde dra åt samma håll...bortförklaringar i efterhand är inte min melodi, men hellre ett landslag i harmoni än tvärtom. En seger i gruppen hade betytt Ecuador istället för värdlandet och det är en avsevärd skillnad.

På frågan om vilka som ska ta åt sig av kritiken? är svaret enkelt...naturligtvis är det förbundskaptenerna.
Lika självklart som upprättandet av spelsystem samt laguttagning, lika självklart är det att samklangen i truppen existerar och det är herrar Lars-Rolands ansvar...hundra gånger av hundra. Det misslyckades de med förra året och det har ett svenskt landslag inte råd med.
Sen må det vara fotboll, ishockey, handboll eller basket...

Till EM 2008 i Schweiz/Österrike kanske spadarna är nedgrävda för Ljungberg och Mellberg...då äntligen kanske nationen tar sig längre än åttondelsfinal.

För visst är de klara för alpländerna kommande år...det vittnar 2-0 ledningen om som laget innehar i halvtid mot Liechtenstein.
Sen återstår bara en viktoria mot Nordirland på onsdag...

Så enkelt det kan vara ibland.