Jävla dåre...Björkman.

Helt dum i huvudet och luuuder...de inte helt genomtänkta glosorna stod Jonas Björkman för i gårdagens åttondelsfinal mot Tomas Berdych. I den absoluta stridens hetta går tankarna och talet ibland överstyr, handlingen förekommer tanken och svadan kan liknas med de hrrm...uttryck som Björkman använde sig av igår.
Det var åttondelsfinal i Wimbledon, två killar skulle göra upp om en kvartsfinal i singelturneringen.
Bara för att klargöra en sak:
Det är idrott på toppnivå det handlar om. Inte "Fia med knuff" eller ett parti "Monopol" med grannarna eller familjemedlemmarna. I och för sig kan även de gå över styr, men nivån är en helt annan.
Tillsammans med idrott på världselitnivå följer oerhört små marginaler. I tennis handlar det om centimetrar och millimetrar hit och dit, där det mänskliga ögat knappast kan hänga med när bollen susar fram i över 200 km i timmen. Anspänningen är enorm, inte bara på domarna utan även på spelarna. Hawkeye finns numera att tillgå, men inte på den undanskymda plats som åttondelen spelades på igår.
Där får det eviga regnandet stå till svars för att matchen inte fick en mer attraktiv plats att genomföras på. Många drabbningar skulle klaras av och Björkman-Berdych ansågs nog inte vara "fin" nog för centrecourten eller banor i direkt anslutning till densamma.
Det ska i ärlighetens namn sägas att Tomas Berdych spelade i en helt annan liga än vad Jonas Björkman mäktade med. Ändå knep svensken det tredje setet efter tiebreak och kanske kanske...? Nej nej...ridån ner efter förkrossande 0-6 i det fjärde.

Nu var det inte det som svenska befolkningen höjde på ögonbrynen åt. Nej...istället för att spela spelet, så var det talfel som svensken ägnade sig åt.
Upprinnelsen var en stenhård serve från tjeckens racket som dömdes ut av linjemannen, men som huvuddomaren gick in och ändrade på.
Någonting brast då för Björkman som radade upp ord som knappast hör hemma på en tennisarena.
Luuuuder, jävla dåre och du är helt dum i huvudet är bara ett utdrag från det svenska ordflödet. En perfekt placerad mikrofon snappade upp hela harangen och tennissverige trodde inte sina öron. Jonas Björkman...denne 35-årige svärmorsdröm som spelat professionellt sedan 1991. Med 50 dubbeltitlar, där alla fyra Grand Slam mästerskap ingår, och 6 singeltitlar framstår han som en av våra stora tennisess. Inte i samma kategori som Borg, Edberg och Wilander men strax därefter. Framförallt förknippas han med det svenska lugnet och den lite pojkaktiga uppsynen. Svenskt introvert, som inte gör så mycket väsen av sig.
Dessa påståenden måste nu för alltid skrivas om. "Bad Ass-Swede" eller "Grumpy-JB" passar bättre in på det Björkmanska visitkortet dessa dagar.
Till och med den som alltid nämns med aktning i de här sammanhangen, John McEnroe, var imponerad av det svenska ordvalet. Han om någon borde veta då textningen av hans allra värsta utbrott fick censureras.

Frustration att vara underlägsen sin motståndare var säkert en av många anledningar till att svensken totalt flippade ut. Han skrevs upp ordentligt, med all rätt, innan turneringen och många var imponerade av hans fysik. Till och med hans gamla vapendragare Todd Woodbridge hade kommit till England för att rätta till en del smådetaljer, framförallt i hans volleyspel. Allt för att han skulle gå så långt som möjligt i den mest ansedda av tennisturneringar. Singelspel, dubbelspel och mixeddubbel stod på programmet. Redan där kunde början till slutet skönjas.

TRE turneringar i en.
35 år.
Regn i överflöd, som komprimerade redan ett överfullt spelschema.

Tävlingsmänniskan Björkman ville naturligtvis prestera i alla program, men någonstans blir det för mycket, även för en formtoppad svensk. Det är alltid lätt att vara efterklok och egentligen inget att spekulera i, men singel och herrdubbel skulle mer än väl räcka.
Nu är det motsägelsefullt nog så att det är i just mixed, tillsammans med australiska Alicia Molik, som vinstchansen ännu existerar.
Kul...? Javisst. En titel är en titel.
Men den minst åtråvärda av triumfer. Skulle säkert bytas mot ett avancemang i singelspelet alla dagar i veckan.
Nu är fjärde omgången i singel inget att skämmas över, tvärtom är det en framgång. Men Björkman hade nog räknat med lite mer. Framförallt i dubbel med Max Mirniy där de länge verkat oslagbara.
Kanske, kanske ser han slutet på karriären och motvilligt ville erkänna det under utspelningen i åttondelsfinalen mot Berdych. Bråkdelen av en sekund senare, fick kanske höger hjärnhalva för sig att låta missljuden flöda ordentligt, innan överläggning med den vänstra halvan inletts...?

Jaja...Tokigt blev det i vilket fall och fula ord på svenska låter verkligen inte snyggt i direktsändning. Nästa gång, om det nu kommer ske någon mer gång, rekommenderas lite mer stillsamma glosor som: Tusan också, järnspikar, attsingen, skaffa glasögon domarn...

Eller på engelska...

"Answer the question"..."The question JERK"