Skidskytte-VM. Östersund 8-17 februari 2008.

Östersund står värd för VM i skidskytte som inleds i morgon och avslutas den 17 februari.
Till Jämtland kommer ett svenskt landslag som ska försöka leva upp till de högt ställda förväntningarna.
Svensk skidskyttes guldglänsande historia gör att trycket på de aktiva blir enormt.
När VM dessutom avgörs på hemmaplan kommer de psykiskt starka triumfera medan resterande får oerhört svårt att prestera toppresultat.
Under Magdalena Forsbergs era med geväret över ryggen ramlade det ständigt in guldmedaljer när det vankades världsmästerskap. Med stabil skalle och en ruskig utväxling i spåret skämde hon bort nationen med sex guld, ett silver samt sex brons i VM-sammanhang under åren 1996-2001.
I OS-sammanhang stannade dock medaljskörden vid två brons (Salt Lake City 2002).

Annat är det för arvtagerskan Anna Carin Olofsson som i sitt första OS segrade i masstarten i Turin 2006. Lägg till ett silver under samma spel och ACO framstår som en värdig efterträdare till Magda.
Men i Östersund klämtar klockan i dubbel bemärkelse. Skidskyttelivet är inte längre det absolut viktigaste för Anna Carin, då ett välsignat tillstånd har fått familjen Olofsson att tänka på annat än missade skott och tunga skidbranter. Fokus har förflyttats, vilket är helt naturligt, men på elitnivå måste nog fokuseringen enbart handla om vad som ska göras i spåren samt på skjutvallen...
Det tillsammans med att 35-strecket kommer allt närmare, gör att det blir extra jobbigt att rå på ungdomen från övriga Europa...
Därför gissar jag på noll guld för Anna Carins del, men stämmer det till ordentligt i någon av starterna finns ändå en liten medaljchans.
Ytterst betydelsefullt med en bra start på mästerskapet.

Varför inte en plakett redan till sprinten i morgon..?

Annars välkomnar jag skrällbetonade resultat av Helena Jonsson, som i sitt andra VM inte längre är med för att se och lära.
Masstart verkar vara melodin för den träffsäkra 23-åringen, då hon överraskande stal en åttondeplats i förra årets upplaga av VM. Den enda världscupsegern kom också den i masstart över 12,5 kilometer i Ryssland 2007.
Tillsammans med Björn Ferry, Carl Johan Bergman och Anna Carin Olofsson har hon även ett guld att försvara i Mixstafetten.
Tyvärr känns Carl Johan som den svaga länken i kedjan, och att upprepa guldyran från förra året verkar utopisk...

Den som har dokumenterad form och störst chans till medalj av ädlaste valör, måste ändå vara Björn Ferry.
Formtoppen är inprickad lagom till VM.
Han avslutade de sista tävlingarna innan Östersund med en seger och en andraplats.
Förr var det mycket snack och extremt lite verkstad...
Lite av Mattias Sunneborn-svada kunde tydligt urskiljas...
Nu har han ordentligt på fötterna vilket segern i världscupen nyss vittnade om.

Snacket finns fortfarande där...
Det där härliga tugget om hur j..la ont det gör att tävla, men att det inte finns något som är roligare.
Smärta är tvunget att finnas med i bilden av framgångsrika idrottsmän.
Just därför tror jag mest på Björn Ferry inför mästerskapen på svensk mark.

Skida hårt och pricka rätt...